Sexuella övergrepp angår oss alla

Barn och ungdomar kallar varandra hora. Vissa barn har tandläkarskräck och vågar inte låta sig undersökas i munnen för att de kan ha varit utsatta för oralsex, säger tandläkare. Vi som arbetar med förövare och sexuellt utsatta vet också att internet har blivit ett paradis för pedofiler. Det är viktigt att barn som surfar på internet vet att de aldrig ska berätta vad de heter, var de bor eller något annat som kan göra att det går att hitta dem. Och att de aldrig ska träffa en chattkompis ensam för första gången. "Eva 14 år" kan visa sig vara en vuxen man vid mötet med barnet.
Anmälningar om brott avseende våldtäkt mot person under 15 år både när det gäller försök till våldtäkt och fullbordad våldtäkt har ökat med 66 procent under åren 1995 - 2003, enligt statistik från polismyndigheten.
Porrindustrin i USA är börsnoterad och omsätter groteska summor. Listan kan göras hur lång som helst och vi drabbas och berörs alla. Vi vet också att övergrepp sker i alla samhällsklasser, i alla yrkesgrupper och av både män och kvinnor.
Hur kan vi, var och en, i Sverige, bättre uppmärksamma och förebygga övergrepp i framtiden? Hur stämmer detta med konventionen om de mänskliga rättigheterna och människors lika värde? Hur stämmer det med Barnkonventionen, som Sverige ratificerade den 21 juni 1990?
Hur anpassade är till exempel våra domstolar till konventionen om barnets rättigheter i samhället och hur är det med juristernas kunskaper om sexuella övergrepp?
Jag träffade vid ett tillfälle en jurist som hade varit målsägandebiträde till en 12-årig flicka. Han berättade att hon "påstått att styvfadern hade utnyttjat henne sexuellt och haft samlag med henne under fyra år". Under de två månader som de haft kontakt i väntan på rättegång, sa flickan, enligt advokaten, "att hon blivit våldtagen av okända män vid två olika tillfällen".
"Då avsade jag mig ärendet. Det blev för osannolikt", berättade advokaten.

Vi som möter de här flickorna och pojkarna på behandlingshem och som psykoterapeuter vet att flickans berättelse snarare styrker hennes uppgift, om styvfaderns övergrepp, än dementerar den. Sigmund Freud benämnde fenomenet upprepningstvång och det sker på en omedveten nivå. Det vill säga att personen kanske inte minns traumat eller minns det men kopplar inte ihop det med sitt destruktiva beteende. Man kan enkelt beskriva det som att flickan inte står ut med att vänta på att nästa övergrepp skall ske. I stället iscensätter hon traumat med förhoppningen att få en annan lösning på det. Många av de pojkar och flickor som prostituerar sig har varit utsatta, liksom de som figurerar i porrindustrin.

För att förebygga och bekämpa att barn och vuxna utsätts för övergrepp måste vi bli fler som samarbetar och för det behövs ökad medvetenhet och kunskap inom hela samhället på allt ifrån individ till övergripande politisk nivå.
Vi som, så gott som dagligen, utifrån våra olika professioner, exempelvis polis, tandläkare, socialsekreterare,jurister, barnmorskor, läkare med flera möter frågor om sexuella övergrepp vet hur angeläget och problematiskt det är. Vi vet också hur oerhört stora skador personer som har varit utsatta, som barn och/eller som vuxna, får. Det gäller också när ett barn utsatts av ett äldre syskon. Oftast formar det hela personligheten resten av livet om man inte får adekvat hjälp. Man är inte sjuk för att man har utsatts för övergrepp, man har utsatts för något sjukt och på det reagerar vi människor. Offrets tillit till andra människor skadas. Personen tar på sig skulden för övergreppet och skäms för att han/hon varit utsatt.
Här är samhällets kunskap och attityd viktig. Det handlar inte om hur offret varit klädd oavsett om det gäller en pojke eller flicka. Kanske förövaren sagt att det är barnets fel. Den som utsatts tycker inte om sin kropp, eftersom den använts och brukats utan hänsyn, av någon annan. De väljer ofta relationer där han/hon far illa speciellt om de levt i relationer som barn där någon haft makten och missbrukat den. Sexualiteten skadas och personen får svårt att ha sexuella ömsesidiga relationer.
Har man utsatts som barn har man ofta dåliga gränser och svårigheter med att säga nej eftersom man aldrig fått ha egna gränser. Har man tidigare varit till för någon annan vet man inte vad man själv känner och vilka behov man har. Symtomen är det sätt personerna kan uttrycka, de ofta bortglömda, traumana på. De kan till exempel resultera i värk i kroppen, missbruk av alkohol, droger eller mat, självmordsförsök, självmord, att man skära sig, misshandlar och/eller utsätta andra för övergrepp.

Övergreppen fortsätter i generationer om inte någon bryter kedjan och börjar tala om vad som skett. Sätter man ord på det svåra och bearbetar känslorna från övergreppen slutar personen agera ut eller spela upp traumat. Även sättet att ta hand om övergrepp kan "ärvas". Jag mötte en man, Per, uppvuxen på landet. När han var fem år kom en medhjälpare till gården, som extra arbetskraft under sommaren. Mannen hämtade Per på nätterna och utnyttjade honom sexuellt. En natt öppnade modern dörren och såg vad mannen gjorde. Per skickades till släktingar samma natt. Där fick han stanna resten av sommaren. Ingen nämnde någonsin händelsen.
Per, fem år, fick själv försöka hantera händelserna så gott han förmådde. Som vuxen fick han en dotter. Hon utnyttjades sexuellt av en granne, som blev dömd för detta men ingen talade med dottern om vad hon varit utsatt för. När flickan var 19 år tog hon sitt liv. Per hade inte fått hjälp med att prata och bearbeta sitt trauma. När hans dotter utsattes hade han inte ord eller andra verktyg att hjälpa henne. Per gjorde, som hans föräldrar gjort. Han teg och låtsades inte om vad som hänt.

Vi vet att en del som varit utsatta, både män och kvinnor, blir förövare även om det inte gäller alla. Vi vet också att alla pedofiler inte har varit utsatta för sexuella övergrepp men att de har annat lidande i sitt bagage.
Vi måste bli bättre på att förebygga och anmäla misstanke om att barn far illa så att förövare stoppas och att de som är oskyldiga frias. Det gäller också behandling av utsatta, förövare samt deras familjer. Inom psykiatrin behandlar man fortfarande alltför ofta symtomen och inte orsakerna bakom dem. Behandlingen består oftast av medicinering och stödsamtal. Elchocker förekommer. På motsvarande sätt kan ett avancerat missbruksmönster dölja traumatiska upplevelser efter sexuella övergrepp med starkt stört förtroende för omvärlden. Fokusering på att enbart ta bort drogen kan leda till att grundorsakerna bakom missbruket aldrig uppmärksammas och bearbetas.
Isis kräver:
l Att sexualundervisningen återinförs på samtliga stadier till och med årskurs 9
l Att kunskap om anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen och kunskap om sexuella övergrepp blir obligatoriskt vid samtliga utbildningar som leder till yrkesverksamhet inom barnomsorg och skola, hälso- och sjukvård samt försäkringskassa, i alla socionom-, psykolog- och psykoterapi utbildningar, i utbildning som leder till yrkesverksamhet inom tandvård, till yrkesverksamhet inom rättsväsendet, alla journalistutbildningar, präst- och diakoniutbildningar och i all utbildning som leder till idrottsledare för barn, ungdomar och vuxna.
Specialkunskaper krävs
l För handläggare av ärenden gällande sexuellt utsatta, förövare och deras familjer kräver vi särskild lämplighet och kompetens samt specialkunskaper med kontinuerlig handledning och vidareutbildning.
l Speciella barndomstolar bör inrättas. Medel för psykoterapi för barn, ungdomar och vuxna som varit utsatta, förövare och deras familjer måste avsättas och alternativ vård utanför psykiatrin måste skapas för dessa grupper.
l Polisen bör hålla förhör enligt en fastslagen metod för enhetlig rättssäkerhet och likhet inför lagen. Skyldighet för socialnämnden att vid misstanke om att ett barn utsatts för brott anmäla detta till polisen (det vill säga en utvidgning av paragraf 14:1 socialtjänstlagen) och att socialtjänsten skall föra statistik över antalet ärenden där det föreligger misstanke om sexuella övergrepp samt vilken form av sexuellt övergrepp ärendet gäller och över hur många av dessa som polisanmälts.
Dessutom anser Isis medlemmar att en ny myndighet bör inrättas, Sexualombudsmannen SO, med samma tillsynsansvar som Justitieombudsmannen.

Malou Magnusson

Leg psykoterapeut och handledare ordförande i ISIS Stockholm. ISIS är en ideell, opolitisk,rikstäckande och tvärvetenskaplig förening för dem som i sitt yrke möter personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp,förövare och/eller deras familjer.