Psychotraumatology. The 9th European Conference on Traumatic Stress (ECOTS)

I juni hölls denna konferens i Stockholm med föreläsare från samtliga världsdelar. 850 personer, flest från de nordiska länderna, var där och lyssnade till all nyare forskning på området.

Det är alltid svårt att välja vad man vill lyssna på vid så här stora konferenser. Utbudet var stort. Det fanns 13 olika ”topics” att välja mellan. De handlade om ämnen som effekter efter Tsunamin, terrorism, neurobiologi och trauma, minne och trauma, barn och effekter av tidig traumatisering, sexuell exploatering, PTSD och komplex traumatisering, trauma i samband med flyktingskap, förebyggande arbete, metoder för behandling, hjälp till hjälparna, media. Och behandlade allt från hur man arbetar för att tillskapa olika centra både nationella och internationella till micronivå eller om du så vill på hjärncellsnivå.

Mitt bestående minne från konferensen är att det pågår oerhört mycket hjärnforskning som visar på förändringar i hjärnan vid trauma och PTSD (PostTraumatisktStressDisorder). Tyvärr kan jag själv inte återge vad som sades eftersom min hjärna inte har lärt sig att förstå det språk som används i detta sammanhang. Jag kan däremot hänvisa till en av föreläsarna Cris Brewin, professor i klinisk psykologi i London, som pratade under rubriken PTSD: Disorder of Memory or Disorder of Identity?. Han menar att PTSD är ett mysterium och att vi fortfarande vet väldigt lite om vad som gör att vissa får PTSD och andra inte. Men han säger att det vi vet är att individuell sårbarhet är en viktig faktor, PTSD-symtom och andra psykiska störningar överlappar varandra, flashbacks uppstår vid ovanliga trauman och att individens sätt att reagera är detsamma under själva traumat som senare i livet vid flashbacks eller i sammanhang där traumana gör sig påminda.

Brewin talade om VAM (Verbally Accessible Memories) och SAM (Situationally Accessible Memories). SAM-baserat minne är ordlöst, tidlöst, språklöst och kontextlöst medan VAM-baserat minne däremot innehåller språk och ord. Två olika minnessystem alltså. Flaschbacks är då minnen som finns lagrade i SAM och som börjar vilja ha kontakt med VAM och detta sker i form av snabba minnesbilder. Vid PTSD och depression finns det minnen lagrade i SAM och eftersom de ännu ej nått VAM kan de ej bearbetas. Blev det här rörigt? Jag förstår knappt själv. Brewin har skrivit en bok om detta: C.R. Brewin. Post Traumatic Stress Disorders: Malady or Myth, Yale University Press (2003).

Brewin menar också att PTSD består av två olika delar där den ena är direkt knuten till extremt hot och som ger direkt utslag på hjärnans struktur. Den andra berör mer personens identitet, som påverkas utifrån de konsekvenser för personens liv som trauman ger.

Då det gäller behandling står som vanligt olika terapeutiska skolor mot varandra. Brewin och flera med honom menar att psykodynamisk psykoterapi inte är tillämplig vid PTSD eller mot traumatiska upplevelser tidigare i livet. Han förespråkar att det är viktigt att berätta noggrant om de traumatiska upplevelserna, EMDR-behandling eller arbeta med att föreställa sig traumat via exponering eller guidade föreställningar. Dessa personer som menar att psykodynamisk psykoterapi inte är tillämplig anser att denna form av terapi förmår klienten genomföra först efter det att traumana är genomarbetade. En som arbetar med trauman utifrån objektrelationsteori är Cajsa Lindholm, privatpraktiserande leg psykoterapeut i Stockholm.
(forts.)
12

(forts.)

Även hon har skrivit en bok, som är slut på förlaget men kan beställas av henne direkt cajsa.lindholm@swipnet.se . Berthold P R Gersons försöker reda ut begreppen om varför det inte fungerar med psykodynamisk psykoterapi. I psykodynamisk psykoterapi talas det inte om de biologiska felregleringar som är effekter av trauman. Exponering av trauman är en förutsättning för bearbetning, vilket inte sker. Dessutom gör psykodynamisk psykoterapi traumat till en intrapersonell konflikt vilket är felaktigt. Det som är bra med psykodynamisk psykoterapi efter trauman är att personen inser traumats mening, det ger erfarenheter av relationer och av att ha upplevt trauma. Det ger insikter om egna reaktioner vid trauman en ”psykologisk make up”. De flesta menar att psykodynamisk psykoterapi fungerar efter det att traumana har bearbetats.

Ovanstående är några axplock från konferensen. Slutligen vill jag ge adresserna till den europeiska organisationens hemsida www.estess.org och den internationella www.istss.org

Inger Broman
Styrelsemedlem ISIS

--------------------------------------


Pressklipp

Metro 26/7-05: I en pedofilhärva har en pappa utnyttjat och sålt sin dotter till fyra andra män under tiden hon var fem till tio år. Hon utsattes för vaginala, anala samt orala övergrepp. Pappan dömdes till nio års fängelse, men två av männen fick låga straff, två år respektive två år och 10 månaders fängelse. Hon får 130 000 i skadestånd.

Metro 3/8-05: 17-åringen som fälldes för övergreppet i Motala får mer i skadestånd än offret. Han satt fängslad i tre månader för länge.

Metro 5/8-05: Den 17-årige pojken som dömdes för sexuellt utnyttjande av en trettonårig flicka i Motala har åtalats igen. Han tog kontakt med den 13-åriga flickan igen, trots utfärdat besöksförbud.

Nyheter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 12/8-05: År 2004 anmäldes drygt 10 400 sexualbrott, varav ca en fjärdedel var våldtäkt. Under de senaste tio åren har antalet anmälda sexualbrott ökat med drygt 40 procent. Sammanlagt misstänktes 1 625 personer för sexualbrott år 2004. Av dem är majoriteten män, endast två procent (28 personer) är kvinnor. Vid en tredjedel av anmälningarna är offren barn under 15 år. Av samtliga sexualbrott klarades 18 procent upp med så kallad personuppklaring, d.v.s. att en person har bundits till brottet genom beslut om åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse.

SvD 19/8-05: Justitieminister Thomas Bodström vill undersöka möjligheten att förbjuda tittandet på barnpornografi. Polisen kan inte stoppa barnpornografiska bilder om barnet (under 18 år) är välutvecklat.